Hej på er!

Jag kan numera säga att jag varit utanför Sveriges gränser i hela 8 månader (+ några dagar till). Jag kan inte fatta hur fort det går, allt verkligen flyger förbi. Det känns inte som om jag bott i USA i 8 månader. När jag har videosamtal med mamma och pappa till exempel och serhuset där hemma så känns det som om jag var där förra veckan, känns nästan som om min tidsuppfattning är helt knäpp. Jag börjar känna att det ska bli skönt att komma hem och få träffa alla och bara vara hemma samtidigt som jag har fruktansvärd ångest över att jag måste lämna USA och Washington. Jag vill liksom kunna komma tillbaka hit när jag vill men det funkar inte riktigt så... men men så är är det... som mamma sa till mig nyss "Ida allt har ett slut, det är bara att gå vidare så kommer nya grejer". 

 

Denna veckan jobbar jag inte så mycket för Tarilyn är ledig från sin skola så hon är hemma = hon vill gärna spendera sin lediga tid med barnen och då behöver hon inte mycket av min hjälp. Igår åkte vi i alla fall till Mount Vernon med barnen för att kolla på de stora, fina tulpanfälten de har där. Och fint var det! Allt blommade inte ännu men det var väldigt fint ändå. Och tur med vädret hade vi också, supervarmt och soligt. Man kunde gå runt i bara T-shirt.

 

Imorgon är jag helt ledig, så får se om jag hittar något skoj att göra sen på fredag ska jag ta hand om några andra barn för lite extra cash och sen är det påsk! Ännu en högtid jag får uppleva i USA ;)